Då/Nu
Ibland saknar jag mitt svarta hår. Jag saknar också energin jag hade. När jag tänker tillbaks så känns det som att jag inte orkar nånting längre. På den tiden gick jag upp omänskligt tidigt, jag sminkade mig varje dag, jag var galen och rolig. Kanske var det för att jag hade dagen förbestämd, jag hade skolan att vakna upp till och när det väl var helg så tog jag vara på tiden, nu har jag ingenting att vakna upp till. Utan jobb så har man all tid i världen, men inga pengar och det suger.
